Samlingsutställning på
KONTORET NYBROVIKEN
Birger Jarlsgatan 2, 5 tr
kod B 0010
Vernissage 6 oktober kl 18-20
utställningen pågår t.o.m. 31/12 2010
UTSTÄLLNINGEN FÖRLÄNGD t.o.m. maj 2011
Samlingsutställning på
KONTORET NYBROVIKEN
Birger Jarlsgatan 2, 5 tr
kod B 0010
Vernissage 6 oktober kl 18-20
utställningen pågår t.o.m. 31/12 2010
UTSTÄLLNINGEN FÖRLÄNGD t.o.m. maj 2011
Louise kommer att vara på bokmässan i Göteborg den 24 och 25 september och signera sina böcker ”Den jag ser på älskar jag” och en nyutgåva av ”Olas ABC-bok”.
Möt henne vid GMLs monter AO3:51.
Dramatiserad manusläsning på Teatern Utan Reaktionärer i Kärrtorp.
”Kapitel 14 – dagen då allt blev svart” är just kapitel 14 ur Louise Tillbergs bok ”Den jag ser på älskar jag” som kom ut i våras. Här har hon byggt ut och dramatiserat kapitlet för tre skådespelare och en musiker.
Året är 1955. Polisen hämtar Maud efter ett tio år både passionerat och stormigt äktenskap med Holger. Skilsmässan är ett faktum. Här får vi med återblickar i monologform följa Maud och Holger, deras drömmar, besvikelser, kärlek, barnafödande och
svartsjuka som leder fram till dagen då allt blev svart.
Maud – Stina Tillberg
Holger – Erik Holmström
Berättare – Stephan Karlsén
Musiker – Lasse Zackrisson
”Kapitel 14 – dagen då allt blev svart”
radioteater live – två unika kvällar!
Måndagen den 8 november 2010 kl 19.30
Tisdagen den 9 november 2010 kl 19.30
Boka biljetter: http://www.turteatern.se eller per telefon: 08-659 89 00
Författaren gjorde efterforskningar för att få svar på en familjehemlighet, resultatet blev en bok och en teori.
Louise Tillbergs far föddes som så kallat oäkta barn till Hedvig Sjöberg från Umeå.
Att få ett ”oäkta” barn på den tiden var inte accepterat av samhället, att få tre som Hedvig Sjöberg fick måste anses mycket ovanligt.
Hon födde tre söner 1914, 1915 och 1918. Första sonen adopterades av en moster, andra sonen (Louise Tillbergs far) växte upp hos sin mormor i tron att hon var hans mor, om den tredje sonen talade man aldrig. Hedvig hade givit ett tysthetslöfte till den som förlöste henne och till prästen i församlingen att aldrig tala om vad som hände. Och det löftet höll hon in i döden.
Louise Tillbergs uppväxt var inte lätt. Fadern var ibland kärleksfull, alltid charmerande källarmästare bland gästerna, men slog modern som var/blev alkoholiserad och fråntagen vårdnaden om barnen. Under efterforskningarna bekräftas en del av författarens minnesbilder, andra förblir hemligheter.
Hennes far får kontakt med sin bortadopterade bror, men aldrig med den tredje brodern.
Hon pekar på en rad omständigheter som i sig skulle kunna leda fram till att den tredje brodern var Ingmar Bergman. Ett foto av fadern som gammal får betraktaren att studsa, det är onekligen likt. Tanken kittlar…
Boken är lättläst, kanske litet ostrukturerad men jag går ändå och funderar på hennes livsöde och på hennes farmor, far och mor och styvmor och på Ingmar Bergman.